samarbeid

 

 

 

 

 

Mii ohppiidráđđi lea?

Ohppiidráđđi bargá ja hállá skuvlla ohppiid ovddas. Juohke klássa vállje válggain gii sin ovddasta ohppiidráđis. Sii geat válljejuvvojoit, sin gohčodit luohttevašoahppin. Buot luohttevašoahppit leat ohppiidráđis.

Maid ohppiidráđđi bargá?

Lea ohppiid gulahallanorgána skuvlademokrátiijas.
Váldet bajás ohppiid áššiid skuvlajođihemiin.
Váikkuhit áššiid mat gusket sin skuvlaárgabeaivái. 


Manne ohppiidráđđi?

  • Ohppiid jienat galget gullot ja váldot duođas.
  • Oahppit dihtet buoremusat mo leat leahkit oahppin sin skuvllas.
  • Ohppiidráđđi veahkeha ráhkadit buori sosiála ja fágalaš skuvlabirrasa.
     

Luohttevašoahppi

  • Ovddasta klássa ohppiidráđis.
  • Váldá áššiid bajás klássas ja son lea geatnegahtton leat mielde ohppiidráđis.
  • Veahkeha ohppiid geat dárbbašit veahki iežaset áššiin sin ášši ovddidit.
  • Luohttevašoahppi berre digaštallat klássain makkár vuordámušat sis leat sutnje ja su áŋgiruššami.

Ohppiidráđi čoahkkin

Ohppiidráđi čoahkkin lea čoahkkin mas luohttevašolbmot čoahkkanit digaštallat áššiid mat lea dehálaččat skuvlii. Ohppiidráđđi berre doallat čoahkkima oktii mánus. Dán sáhttet šiehttat ovttas ohppiidráđigulahallanolbmuin. 
 

Mii lea buorre ášši?

Buot mat engašerejit ohppiid leat buorit áššit.

Buori ášši dovdomearka:

  • Konkrehta, go lea álki áddet maid galgá bargat.
  • Čađahahtti, lea vejolaš čađahit ášši.
  • Bohtosat, lea maŋŋil vejolaš oaidnit bohtosiid áššis. 

Ovdamearkkat áššiide maid ohppiidráđđi sáhttá veahkehit

  • Ohppiid psykososiala biras. Ollugat soitet dovdat leat okto skuvllas. 
    Mo sáhttá ohppiidráđđi dása váikkuhit?
  • Čálgofálaldagat, omd. ahte oahppit háliidit boddolanja skuvllas.
  • Oahpahanvuogit. Mii sávvat ahte oahpaheaddjit varierejit oahpahusvugiideaset.
  • Fysalaš biras.
     

Klássadiibmu

Juohke klássas lea klássadiibmu oktii vahkkus. Ulbmil dáinna lea ahte galgá beassat hállat áššiid birra mat gusket ohppiide. Muhtun áššit leat dehálaččat klássii. Eará áššit gusket olles skuvlii. Dán vuogi mielde juohke oahppi jietna gullo ohppiidráđis ja luohttevašoahppi diehtá movt sii galget ovddastut iežas klássa. Klássadiimmus sáhttet oahppt ságastallat áššiid birra mat sin mielas leat dehálaččat ja áššiid mat berrejit váldot bajás ohppiidráđis. Ná diehtá luohttevašoahppi maid klássa oaivvilda ja sáhttá sin ovddastit buoremus lági mielde ohppiidráđis.

Ohppiidráđi e-poastačujuhus
post@sami.vgs.no